En damm. Det kanske vore nå´t. Efter ett besök i Björn-Åkes koloniträdgård väcktes denna idé. Det är trevligt med lite stilla vattenplask i en trädgård! Och fiskar också!När mina tankar väl mognat till ett beslut, är det inte långt till handling. Nödvändiga utensilier införskaffades och lagom till midsommarhelgen 1994, var de nödvändigaste förberedelserna gjorda. Sonen Martin var förordnad som förste grävare!
Till handling! Platsen var given bredvid en sten, som hittills använts som fågelbad. Där skulle den synas från terrassen. Det är viktigt att man kan se dammen från sitt hus!
Vi (Martin) började gräva. Det var väldigt mycket sten i marken. Stora och små. De som var snygga, sparades till dekorationsmaterial, i en plastback. När grävningen och avvägning av kantnivåerna var gjorda, la vi en gammal gummipressenning ut över den delen som skulle vara damm och sumpzon.Den räckte inte helt, utan fick kompletteras med en syntetfilt i den ena änden! Över detta underlag lades plastduken. Tunga stenar lades på som tyngder och det som skulle bli vårt vattenfall, byggdes med stora stenar. När allt var på plats, började vi fylla dammen med vatten genom trädgårdsslangen. Långsamt höjdes vattennivån och allt såg ut som en riktig soppa! När dammen var halvfull, planterade jag de växter som skulle vara i vattnet. En vit näckros (Nymphaea Odorata) sänkte vi först ned på bottnen i en planteringskorg.
Några Hästsvans (Hippuris vulgaris),Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) och Kabblekor (Caltha palustris) hade vi hittat i närheten. Vi bor nära havet och det finns flera små kärr och insjöar i närheten. Där har vi också hämtat andra vattenväxter som tex Hornsärv, Ceratophyllum)samt (Potamogeton crispus och Myriophyllum var.) Runt dammen har jag många olika gröna växter som tex Ormbunkar av varierande storlek. Några Hostavarianter liksom några olika typer av Lungört trivs på den skuggiga sidan, under den stora hasselbusken på dammens sydsida.
Jag har också planterat Daggkåpa (Alchemilla mollis), Acorus, Dagliljor (Hemerocallis) Tremastarblomma (Tradescantia) och en del olika Irissorter, där det är mer sol.
Så småningom kommer jag att skriva mer om växter. Det finns många Gröna Växter som är intressanta i dammsammanhang. För mycket blommor och olika färger ger ett alltför plottrigt intryck! Sen måste man ju ha växter som kommer igång tidigt, är gröna sent och inte äts upp av små och stora kryp. Sniglar, harar och rådjur är flitiga besökare i min trädgård!
Efter någon vecka var dammen full av mygglarver, så det var hög tid att inköpa några fiskar. Guldfiskar av typen Komet i olika färg blev det! Någon Shubunkin också. De är blåvita i bottenfärgen och har röda och svarta fläckar. För att fiskarna skall kunna gömma sig ibland, har vi lagt ned några gamla sjödränkta stockar från ett träsk i närheten. Det kanske kan minska algbildningen också. Min syster hade med sig två dammusslor (målarmusslor?) från Nordingrå som planterades in. Jag har inte sett dom i år, så jag vet inte om de lever efter två, tre kalla vintrar.
Andra djur som besökt dammen är : fåglar av alla storlekar från kungsfågel till kråka; ekorrar, grodor (fast de har minskat i antal !?) paddor, vattenödla, snok, huggorm, insekter av en mängd arter, bla några olika sländor. De minst välkomna, var måsarna, som tog åtta guldfiskar en dag på försommaren i år! Det var första gången, på våra fyra somrar med dammen, som något så´nt hänt. För att förhindra upprepning, spännde vi några tunna fiskelinor i kors över dammen en tid. Det hjälpte och några veckor senare var måsarna borta.
Vattenrening och cirkulationen sköts av två små pumpar som står på en avsats i dammen. De kan antingen pumpa vattnet till mitt reningsverk eller fungera som fontän i dammen - parallellt. På sommaren går båda till reningsverket. På vår och höst har jag oftast en som fontän och en kopplad till filtret, men närmare isläggningen är bara fontänen igång! Att jag har två pumpar, beror på att den första var för liten, liksom nästa. De pumpar ca 1200 l/timme var.Tillsammans fungerar de någotsånär bra. Att man aldrig kan ta till ordentligt från början! Filtret har jag utanför dammen i en hasselbuske! Det är byggt av en blommurna av terakottalik plast, som försetts med hål och svartmålats.Den rymmer ca 12 - 15 liter. Flödet är nerifrån - uppåt. Utflödet är större än tilloppet. En liten avtappningskran finns också, vid nedre änden av krukan. Det gör den lätt att rengöra! Några tömmningar och renspolningar med slang, en eller ett par gånger per sommar!
Fyllningen nedifrån består av: en bit nät, lecakulor, en bit blå filterskum-matta från akvarieaffären, en bit 5 cm skumgummi från maddrassaffären och överst några stenar för att hålla allt under ytan.
Slangarna rengörs då och då med en slangborste gjord av en lång gardinspiral med fastsurrade provrörsborstar i var ände! De har olika storlek för att passa alla slangar. Man använder den minsta först och den större sedan!
Ett redskap för dammsugning har jag också lyckats tillverka av enkla medel. En PET-flaska och två bitar El-rör!
Konstruktionen är lik den, av en sughävert av glas, som man använder i akvarier. Den fungerar bra till att suga upp en del av botten slammet med.
![]()
Sommaren -97 vimlade det av yngel i dammen och den första kullen var den största, men det kläcktes yngel under hela sommaren. Vi lyckades inte få några till att växa upp. De vi tog in till ett akvarium, dog förmodligen av för hög värme och för lite lämplig mat. De som var kvar i dammen försvann också. Kanske uppätna av sina föräldrar.
Växterna växte otroligt mycket under sommaren. Hasselbusken blev också större och skymmde dammen en del. Vi kapade de grenar som hängde ut för mycket. Flytväxterna gallrades under hela sommaren och topparna knipsade vi av på en del av djupvattenväxterna.Trådalger snodde sig runt stammarna på under vattensväxterna. En del fick vara kvar som skydd åt yngel och andra smådjur, men det mesta tog vi bort med hjälp av en riskvist som vi snodde runt bland algerna.Under hösten spänner jag ett staket av kycklingnät runtom dammen för att förhindra löv, från att blåsa i den. Stängselstolparna sticker jag ned i järnrör som slagits ned i marken. De är nedslagna ända ned och har en liten propp under resten av året. När löven virvlar som värst, har jag ett finmaskigt bärnät över också. Det gäller att ta bort nätet innan snön kommer, annars tyngs det ned i vattnet och man vet inte vem som kan fastna i det.
Jag brukar se till att spara några tunnor med regnvatten under hösten, för att ha till vårrengöring och påfyllning av dammen i maj. Regn vatten är det bästa att fylla på dammen med, för det innehåller minimalt med närsalter och har lågt pH. Hur mycket Kväve det innhåller vet jag inte. Skall testa i vår.Under vintern har jag haft en värmare i dammen för att förhindra isbildning. Förra vintern(den tredje vintern) lyckades jag hålla dammen isfri med hjälp av den, en timer och en vänlig granne. Den första vintern kopplade jag sladdarna för dåligt så värmaren var inte ansluten. Resultat: bottenfrysning med tre frysta fiskar och fem lika frysta grodor i isen!
Nästa år kopplades allt rätt men en vecka försent. Fiskarna hade redan hunnit dö, efter några dagars kyla och isbeläggningi början av december! Resten av vintern hölls dammen delvis, öppen trots den mycket stränga kylan. Resultat: Bara några få rester av fiskarna men annars gott liv bland småkrypen. Den senaste vintern lyckades jag hålla fiskarna vid liv men då kom MÅSARNA istället!
Den nuvarande vintern har varit mild och värmaren har inte behövt vara på så mycket! Det har gått bra och fiskarna lever. Måsarna flyger åter hotfullt över dammen. Vi lurar dom med en hårdsmält, röd plastfisk och har lagt ut näckrosblad av grön frigolit som fiskarna kan gömma sig under. Få se om det lyckas...
Min doppvärmare på 24v, 85w, har jag i vattnet med in tjock bit frigolitplast över. Frigoliten har ett decimeterstort hål i mitten och en pålimmad skorsten med huva, av frigolit, ovanpå. Det håller dammen isfri, även under det kallaste väder. Den sköts via en timer, med påslag varannan timme eller heltid då det är mycket kallt en längre tid.Ombyggd, större damm under våren -98.
I maj startade vi ombyggnaden av dammen. Ett nytt hål grävdes alldeles intill den gamla dammen. Det gjordes lite djupare än den gamla. Vi räknade med att den nya dammen skulle bli ungefär dubbelt så stor som den gamla. Denna gången kostade vi på oss en Butylduk! Helgen innan den stora dammdagen, plockade vi bort och sorterade stenar, från kanterna. Växter utanför kanten, togs upp och jordslogs i en plastback och växterna vid kanten i dammen, togs också upp och placerades, sortvis i vattenfyllda plastbackar. Allt var väl förberett. Dagen innan ombyggnaden, åkte vi till Östanbäcks kloster, för att skaffa några nya innevånare till den nya dammen. Koikarpar. Vi åkte därifrån med två läckra exemplar av dessa fiskar.-Sigge och Gudrun-. Dom fick tillbringa några dagar i en stor hink, innan deras nya hem var färdigbyggt.
Dammdagen började med att vi tog bort fiskarna ur dammen och sen alla stenar och växter. Vattnet pumpade vi upp i en tunna och resten fick hamna i olika rabatter. när dammen var nästan tom hittade vi några grodor och ödlor som vi hann rädda undan. Dammväggarna spolades rena och allt grus och skräp tvättades bort! Sen var det dags att riva den smala väggen mellan den nya och gamla dammdelen, jämna till botten och sidor och lägga ut undermatta. Vi hade en del syntetfilt som vi bredde ut. Butylduken över och vatten i; stenar i och på kanten; växtkorgar ner och hit och dit; ännu mera vatten i - och se, den nya dammen var fixad!
Ännu återstog en hel del arbete, men grovjobbet var gjort. Växterna runtomkring skulle planteras. Den nya bron, som skulle vara över pumpens plats, skulle byggas. Volymen i den nya dammen blev 2500 liter. 13 fyllda vattentunnor! Ett större filter gjorde vi också i en 100 liters plasttunna. Filterprincipen densamma som för det gamla filtret. Egentligen bör man nog ha ett steg till för att få klarare vatten. Det får bli nästa sak... Efter några dagar släppte vi i fiskarna och dom fann sig genast tillrätta. Några nya guldfiskar har vi också köpt. Alla 8 har olika teckning, så att vi lätt kan känna igen dom..
Enheter som förekommer i litteratur om dammar: |
Fahrenheit -
Celsius |
vattenfall
mm! Nytt
våren-99![]()
liksom min nya
Från den 19 september,1998
FastCounter
by LinkExchange
[Dammliv]
[Maggan]
[Dammen]
[Växtval]
[Länkar]
[Zoner
mm]
[Kontakter]
[Justnu]
[Vattenfallet]
[Plantlistan]
[Bladlistan]